Varför är konstnärligt och logiskt tänkande motsatser?

Det är ett överflöd av test på Facebook som pockar på ens uppmärksamhet. Vissa gör jag när jag är uttråkad men de flesta hoppar jag över. Idag såg jag däremot ett som jag blev genuint intresserad av eftersom jag själv tycker mig inte kunna vara på varken den ena eller den andra sidan. Frågan var om jag var analytisk eller kreativ.

Jag har alltid sett mig som både ock. Redan från barnsben ville jag bli skådespelare, måla och skapa berättelser samtidigt som jag alltid analyserat svåra situationer och hittat svar på människors annars ologiska beteende. Som socionom är jag väldigt analytisk, går igenom vad som kan vara orsaken till olika situationer, det är aldrig svart eller vitt, det finns alltid orsaker till att någon gör saker man själv inte egentligen kan förstå, bara man granskar och söker. När jag väl hittat orsaken är jag inte sen med att hitta sätt att jobba på som inte alltid är innanför ramarna, jag är kreativ i mina metoder och hittar sätt att möta personer där de befinner sig istället för att förvänta mig att de ska ta sig till mig.
Som konstnärlig lutar jag mig ofta mot logiken och analyserna. Som författare analyserar jag händelseförlopp, mina karaktärers utveckling och ser över logiken i deras handlingar. Jag analyserar allt jag skriver mot bland annat psykologi och genus. Det gör jag även när jag läser böcker och ser filmer. När jag ser en film är handlingen och den underliggande meningen samt skådespelarnas trovärdighet precis lika viktigt, det är inget jag väljer mellan utan ser som en helhet.  Utan den ena skulle inte den andra funka lika bra, och vice versa.  Jag kan tycka en melodi är väldigt bra men om texten inte har någon mening kan låten falla platt och samma sak om jag vänder även på det.

I testet var det frågor som var omöjliga att välja a eller b på. Om jag lyssnade på melodin eller texten, om jag skulle välja en politisk debatt eller en konstutställning, meningsuppbyggnad eller handling i en bok, fantasyböcker eller mysterieböcker, om jag vid debatt svarar med argument som grundar sig på fakta eller om jag analyserar motståndarens argumentation för att hitta svagheter som jag kan gå på. Den sista är ett typexempel på något jag inte kan välja utan där jag måste göra båda som en helhet, likt de flesta av dessa frågor men många kan även bero på situation. Det beror ju på vad den akademiska debatten handlar om och vad det är för konstnärlig utställning.

Är det samma för dig när du skapar eller jobbar? Tycker du att du funkar bäst när du analyserar och skapar eller vill du hålla dessa isär?

Posted in eget skrivande, personligt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *