Tidningsmuggar och följetongspublicering

Jag har haft en följetong om mina muggar i förra bloggen. Just muggar är något jag har mycket av, något som både jag och maken har nördat in på lite. Han jobbar som journalist på en tidning och därför är det extra roligt att ha just tidningsmuggar. Vi har två DN-muggar och en Timesmugg. Det är tryck från olika tillfällen, faktiskt två olika tryck på DN-muggarna. I dag drack vi båda ur varsin DN-mugg för att fira att jag i stort sett är klar med följetongen.

I lördags började tredje och sista delen av Alvhilda gå som följetong i Karlskogas lokaltidning.  Varje del har gått i rått material. Inga redaktörer har läst igenom och det är innan böckerna kommit i tryckt material som bok. Man skulle kunna säga att det är en form av generalrepetition, en omvänd direktors cut. Det är både positivt och negativt. Å ena sidan får de en förhandsvisning innan någon annan vilket är positivt och slutprodukten behöver inte vara precis den samma, vilket är positivt eftersom det då fortfarande kan vara intressant för läsaren att läsa slutprodukten. Å andra sidan det blir en hel del huvudvärk och stress i magen eftersom jag inte känner mig lika trygg och säker på texten.

Andra boken ändrades ganska radikalt efter att den gått i tidningen. Jag hade plockat bort de hundra första sidorna och gjort om till återblickar. Vilket som var bäst, det vet jag inte. Jag själv upplever att det blev mer rörelse i boken, det blir lite mer spännande och de enda som kan säga något om skillnaden är de som läser båda versionerna. Några som läst följetongen tyckte väldigt mycket om den versionen och säger sig vara nyfikna att läsa slutproduktionen just för att se skillnaden.

Tredje boken är mer av en historisk fantasy än urban, eftersom den inte utspelar sig i nutid. Åtminstone inte mer än precis i slutet. Huvudkaraktären är inte speciellt engagerad i något men han flyter med i många historiska händelser som jag har suttit och läst på om. Jag har hittat information som jag utgått ifrån men när det väl kommer till kritan blir jag osäker. Har jag verkligen fått det rätt? Något jag kommer få göra ytterligare några checkar på innan jag är helt trygg, samtidigt som följetongen går. Första reaktionen från den som ska sätta var att den var alldeles för lång ”Du måste kapa typ hälften”, var kommentaren. Jag fick panik, det går ju inte att kapa halva berättelsen på ett snyggt sätt och behålla hela meningen, i alla fall inte på två veckor. Jag kapade ungefär femtio. Det fick duga.

Det finns därför saker som inte kommer gå i följetongen men som kanske kommer vara med i boken. Däremot kanske det finns annat som är med i följetongen som en sträng redaktör kräver strykning på.

 

 

 

Posted in Uncategorized.

One Comment

Lämna ett svar till Mrs Data Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *