Julmyset är slut och skrivlyckan får åter ta plats

Hej.

Det har varit några veckors uppehåll med skrivutmaningarna under julen men nu finns det inte något att skylla på längre. Det är dags att åter lyfta pennan och låta den färga ner blocket med ord och meningar. Kanske har du inte pausat trots att du inte fått några skrivutmaningar härifrån, kanske har du utmanat dig själv mitt bland all julstress och julgodis, kanske har du till och med fått jättemycket skrivet under de senaste veckorna.

För er som behöver mer än er själva att komma igång med skrivandet, för er kommer jag nu igång med mina tisdagsutmaningar igen. Vi kör en middag genom tiderna. Börja med att beskriva en middag från nutid. Låt det vara en familj, kanske påminner den om din egen eller så är den helt påhittad. Låt det gärna finnas barn med så att det finns motsättningar och händelser vid bordet. Vad händer, vad pratar de om. Var tydlig när du målar upp scenen så att det är lätt att se att det är nutid. Skriv sedan om scenen men den här gången lägger du upp det så att det är en tydlig ny tidsangivelse. Kanske går du femtio år tillbaka i tiden, kanske går du hundra år tillbaka i tiden. Skriv tre scener med tre olika tidsangivelser. Kanske förlägger du en av dem i framtiden, så som du tror att det kan vara om femtio år, eller hundra.

Självklart får du gärna lägga in dina scener här som kommentar eller länka till din blogg om du lagt in det där. Du behöver inte dela med dig av texten alls men du får gärna berätta om du gjort utmaningen och vad du tyckte.

Lycka till!

Sista meningen

Bild: collage med bilder från Pixbay.

Här kommer veckans utmaning och det enda du får av mig är den sista meningen av den historia som du ska berätta. Vad har hänt innan, hur blev det så här, vem är huvudpersonen och varför gör hon som hon gör just nu. Detta är alltså den sista meningen i din historia, du berättar allt fram till den.

”Lisa red in i solnedgången på sin trogna gris Pelle, lycklig över att äntligen ha blivit kallad för hjälte.”

Skriv det för dig själv eller i din blogg eller som kommentar här. Om du skriver i din blogg får du gärna länka och om du bara skriver för dig själv får du gärna berätta så att jag vet hur att du finns.

 

Dialog

Bild: Kabaldesch0

Idag är det dags för en skrivövning.

Men … det är ju Torsdag, är du helt vimmelkantig? tänker du då.

Både ja och nej. Det har varit mycket nu, när det kommer till jobb, sjukdom och sådana där måsten som ligger som minor runt om i livet. De sprängde bort min tid för bloggskrivande och därför föll hela två tisdagar bort. Någon märkte och uppmärksammade mig på detta vilket känns kul eftersom det innebär att skrivövningarna kommer någon till gagn där ute. Och då måste jag ju se till att det finns att göra för er läsare. Därför får ni en extrainkallad skrivövning så här, mitt på en torsdag istället. Nästa vecka kommer det att dyka upp på tisdag som vanligt.

Idag tänkte jag att vi skulle jobba lite med dialog.

Tänk dig två stycken som pratar med varandra. De kanske bråkar med varandra, de kanske har en dispyt av något slag eller så kanske den ena försöker flirta med den andra. Försök tänka dig in i två personers samtal. Skriv det sedan som ren dialog, alltså, inga sa han eller sa hon eller gestaltning mellan. Till exempel:

-Jag känner igen dig.
-Jag jobbar på Ica, det kanske är därför.
-Nja, kanske, jag tror jag känner igen dig från någon annanstans.
-Nej, det tror inte jag. Jag brukar inte vara någon annanstans än hemma och på jobbet, typ.
-Okej, då tog jag väl fel då … Men, nej. Det är något, jag kan inte släppa det. Det är något jättebekant över dig.
-Nu börjar du bli lite jobbig. Kan du bara släppa det, är du snäll. Du känner inte igen mig. Bara gå vidare nu och glöm det.
-Jo, nu kommer vet jag. Det var ju du som läste den där dikten om vinterdvalan på teve igår, på Talangjakten.
-Nej, nu misstar du mig med någon annan. Jag skriver då verkligen inte dikter.
-Jag tycker att juryn hade helt fel.
-tycker du?
-Ja, det fanns ett fantastiskt djup i din dikt. Du hade gjort fantastiska kopplingar till de inre mörkret vi bär på, jorden undergång och klimatförändringarna. Den berörde mig djupt.
-Är det sant?
-Ja, absolut. Du är en sann konstnär, något den där juryn inte skulle förstå sig på ens om det var Shakespeare själv som stod på scenen.
-Tack, vad snällt.
-Kan inte jag få bjuda dig på fika, så kan vi prata mer om din dikt.
-Ja, det skulle vara trevligt.

När du är klar med att skriva din dialog ska du göra den igen, fast den här gången helt utan dialog. Du ska alltså skriva exakt samma fast utan orden de säger, bara deras sätt att förmedla det på och gestaltning av karaktärerna. Till exempel så här.

Johanna blir stoppad på gatan av en främling. Hon känner en klump i magen och ryggar undan. Kvinnan påstår sig känna igen Johanna och illamåendet väller upp. För att bli av med kvinnan kommer Johanna med undanflykter angående sitt jobb samtidigt som hon fortsätter att gå längs med gatan. Kvinnan ger sig inte utan springer efter.

När du är klar kan du jämföra dina texter. Vad är det som framgår i den andra texten jämfört med den andra. Hur kan du använda dig av detta när du skriver dialoger i dina romaner eller noveller?