Möss och människor

Av: John Steinbeck

Eller ska vi döpa om den till möss och män, som den heter på originalspråket. För om den ska heta människor skulle jag vilja se mer än bara män, för  det blir lite missvisande när boken bara representerar en liten del av ordet. Enda anledningen till att jag ursäktar det är för att den är skriven på trettiotalet och det var en annan tid.

Boken är inte speciellt tjock, bara 137 sidor i pocketversion. Men i detta marginella omfång är det många fantastiska personporträtt målade med detaljrikedom. Det är miljöbeskrivningar som stannar kvar inom en, detaljrika de också.  Det är mycket samhällskritik, det är ett naket porträtt av arbetarklassen och jag tycker att boken är värd att läsa gärna mer än en gång. Men …

Jag kunde inte låta bli att lägga märke till författarens sätt att porträttera kvinnor. De var i stort sett inte där alls. De nämndes som horor som männen kunde gå till. Den enda kvinna som egentligen namngavs var en bordellmamma. Det fanns en kvinna där men hon presenterades bara som frun och tillhörande sin make.  Det centrala med frun var att man skulle hålla sig borta från henne, hon var nämligen bara problem. Hon beskrevs bara utifrån sitt utseende och det var mycket nedsättande ord om henne.

Det var även nedsättande ord om en svart man som bodde där, men det problematiserades på ett sätt så att man fick en bild av hans utsatthet och en känsla av hans ensamhet på gården. Frun däremot, hon blev skambelagd och fick bära hundhuvud för de allra värsta av brott, även om hon själv var offer. Det snuddas ett litet ögonblick så att man med någon form av genusglasögon kan förstå att hon haft ett rent helvete med utnyttjande och ensamhet men det problematiseras aldrig. Hon får aldrig upprättelsen hon förtjänar, det blir mer en slags I told you so-känsla som ger dålig eftersmak.

Vad jag har förstått så används denna bok en del i undervisningen på både högstadiet och gymnasiet, vilket jag tycker är superbra med tanke på språket, gestaltningen och arbetarnas utsatthet. Men jag hoppas innerligt att alla lärare som ser bokens potential, även tar ansvaret att ge barnen en ordentlig genusproblematiserad genomgång av boken så att inte tjejer går ifrån läsningen med ytterligare en bild av sin egen skam och skuld i männens dåliga impulskontroll.

 

 

Posted in Uncategorized.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *