Genre

Jag har valt att skriva, framförallt inom fantastiken eftersom jag upplever att man får så mycket större möjligheter om man inte gränssätter sig vid världsliga saker. Samtidigt är genren en av de svåraste eftersom det är den genre som boxas in mest och motarbetas mest i Sverige.

När Leffe Grimwalker lektörsläste min trilogi om Alvhilda hade han en kommentar att inleda med när han kom till beskrivningen av mig som författare. Han sa:

”Du borde skriva i en annan genre och jag förstår om du inte vill det. Men du har en
annan ådra som du inte ser än. Men jag ser den.”

Det var inte så att jag tog illa vid mig av de orden, jag vill verkligen inte sitta fast i en genre även om Fantastiken är den som är mig varmast om hjärtat. På sistone har jag börjat kolla efter andra genre eftersom jag är så trött på attityden mot fantasy. Senast idag såg jag en diskussion som jag helt enkelt inte kan tänka mig att jag skulle se inom en annan genre. Frågan var: ”Vad skulle kunna få dig att köpa en svensk fantasybok?”

Och folk hade långa svar där de punktade upp alla kriterier som krävdes för att de alls skulle kunna tänka sig att pröva en svensk författare inom fantasy. En av punkterna som jättemånga tog upp var att det antingen skulle vara på ett etablerat förlag eller vara en redan känd författare, och så räknade de upp två.

Till att börja med har jag svårt att se att en sådan diskussion ens skulle vara aktuell inom någon annan genre och dessutom är det lite väl moment 22 över svaren. Svensk fantasy tas i stort sett inte in i de etablerade förlagen vilket gör att svenska fantasyförfattare antingen måste ge ut själva eller på mindre förlag. Och då faller den svenska marknaden på att fantasyläsarna är för fega för att våga prova några nya böcker och självklart vågar inte de etablerade ta in något som det inte är tillräckligt stor efterfrågan på. Då köper de hellre in utländska författare som de vet säljer eller redan etablerade författare eller historier som är tillräckligt lika de redan storsäljande utländska så att de kan göra bra jämförelseblurbar.

Och då faller ju det argument som jag såg i en annan tråd direkt efter, att fantasy ofta har kopplingar till det samhälle som författaren är kopplad till och att det ofta har kritik eller ett budskap inlindat som inte är riktat till Sveriges samhälle om den är skriven i USA. Men många svenskar skriver som kan vara direktkopplat till vad som händer här och nu. I det finns det även många svenska som använder vårt nordiska ursprung i sina böcker som dessutom efterfrågas, men som inte ges ut på etablerade förlag i samma utsträckning som på indieförlag, vilket gör att det inte säljer på grund av redan tidigare nämnda argument.

Nu kommer etablerade utländska författare och skriver om nordisk folktro och det kommer så klart slå stenhårt men då kommer vi till det absurda, att en amerikansk författare ska skriva om vårt kulturarv för att våra svenska författare kanske ska ha en chans att få göra det samma? Kommer vi svenska fantasyförfattare som gjort det under flera år då kallas för härmapor?

Det är den stora anledningen till att jag funderar på att ändra genre, för att slippa bli motarbetad bara för att jag är en svensk författare, för det upplever jag inte inom någon annan genre. Och då har jag ändå upplevt att just fantasykulturen, framförallt bland författarna, är väldigt välkomnande, varm och hjärtlig. Jag har upplevt det i mötet med många läsare också, de där som faktiskt vill satsa på den svenska fantasylitteraturen. Jag önskar bara att det kunde sprida sig så pass mycket att fantasyförfattare ska få den chans de är värda, för som det är nu känns det lite väl som en dövande negativitet.

Posted in Uncategorized.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *