Årets händelse nummer 1

Äntligen kunde vi ses i skrivandets tecken igen. Förra sommaren blev det ju tyvärr inget, men äntligen, precis innan skolstart, hann vi ha ett läger igen. Jag och Kerstin Önnebo, som driver Skrivarpodden, hade även detta årets läger. Vi fick sex anmälningar och fyra som dök upp. Till skillnad från många scoutläger eller kollon är det här en grupp ungdomar som inte alltid prioriteras i samhället. De där mer lugna, introverta ungdomarna med stort litterärt intresse. De gör inte så stort väsen av sig och de tar inte plats vilket gör att man ofta missar dem vid planeringen av sommaraktiviteter och satsar på sporten, pulsen, stojet och springet. Därför är det extra härligt att få en chans att ge de här ungdomarna en plats.

Och om vi haft skoj! Vi har badat, lekt improvisationslekar, berättat sagor tillsammans och skrivit, skrivit och åter skrivit. De producerade mängder av text och läste till och med upp för föräldrarna när de kom, trots att det var väldigt motigt. Vi jobbade med dramaturgin på flera olika sätt så att den satt när vi väl började skriva.

Något riktigt intressant är att jag fått leva ett drömliv-. ja, alltså, ni vet den där mardrömmen man har av att man kommit till jobbet i pyjamas – den drömmen har jag levt eftersom lägret låg på min arbetsplats och vi gick upp ungefär när alla kom till jobbet. Därför har jag smitit förbi många av mina kollegor i pyjamas med håret på ända med handduken under armen. Det var många lärare som gick förbi oss när vi smaskade på vår frukost i rastcafét som såg lystert efter det goda vi dukat fram.

Mitt under lägret fick jag även chansen att prata med svensklärarna och jag har nu inplanerat skrivpedagogiska pass under hela hösten med fem olika klasser på skolan. Drömmen är att på heltid arbeta med skrivpedagogiken tillsammans med ungdomar, både de skrivlystna och de där svårflirtade, båda ger en rolig utmaning. Hoppas vi ses i ett klassrum någonstans i landet någon vacker dag.

Tiotalet går i graven

Om jag ser bakåt på 2019 har det inom vissa områden stått ganska still, men inom andra har det hänt en hel del.

Om jag ser tillbaka på hela tiotalet har det hänt otroligt mycket.

Jag börjar kort att summera 2019:
Böcker utgivna – inga
Noveller utgivna – inga
Manus färdigställda – inga
Arbete – Jag har påbörjat ett projektarbete som kulturcoach på ett bibliotek där jag jobbar med ungdomar. Jag får göra det jag verkligen älskar, men det är ganska tufft. Ungdomar läser inte, därför har jag fått jobbet, om det vore lätt skulle jag inte behövas. Men en del frustration ingår i beskrivningen.
Bokmässor – Hoppade de flesta i år och var bara på den i Göteborg i september. Det berodde framförallt på den mässa jag själv var med och drev på jobbet. Ja, jag var alltså den drivande i min första mässa. Otroligt spännande och lärorikt. Det blir ytterligare en nästa år och jag är redan pepp.
Planering – efter ett så tunt litterärt år har det avslutats med en massa spännande planer. Jag har precis innan årsskiftet börjat skriva för en app som jobbar så som jag ofta brukar försöka göra med ungdomar – genom att låta läsaren få makten att önska händelser i nästa kapitel. Appen heter Crowdstory och är i provstadiet just nu, du kan gå in och vara testläsare på crowdstory.online. 
En förläggare som jag haft mycket samarbete med på andra sätt än just text, hörde av sig till mig och var intresserad av att publicera en novell av mig och jag har börjat jobba på ett uppföljare till min novell i Grimm till Darkness publishings nya novellantologisatsning.
Jag har dessutom blivit en del i Region Örebro Läns kultursatsning där skolor kan boka mig för olika skrivpedagogiska uppdrag.

Det känns som om jag går in i det nya årtiondet med ganska många järn i elden och även om året som just gått är lite magert, är det överväldigande att se tillbaka på årtiondet som gått.
Jag har varit på min första bokmässa
gett ut fyra böcker
varit med i över fem novellantologier
gett ut sju e-noveller
utbildat mig till skrivpedagog

Inne på Facebook var det någon som la upp i ett forum, att man skulle lägga upp en bild från 2009 och ett från 2019 för att se vad som hänt under tiotalet. Jag valde de bilder som är i rubriken som jag tycker är mycket representativa. Jag gick in i tiotalet som en explorer, en som tänkte ta sig dit hon aldrig varit förut och kliver ur resan som the mad hatter, något som i mina ögon står för klassisk litteratur.
Här är en litet collage över hela årtiondets författarhändelser med bilder som på olika sätt representerar vägen jag tagit, alla jag träffat, alla kontakter jag knutit, alla vänner jag vunnit och alla litterära framgångar jag gjort (Alla finns inte med på bild, vet du att du borde vara med så är du det själsligt):

Två teman som varit aktuella under hela årtiondet som kanske syns mest i collaget och som det känns som får en punkt är Andra världar och Alvhilda. Jag skrev hela trilogin under tiotalet och jag kom in i Andra världar redan tidigt. De trodde på min trilogi och gav ut den. Vi har samarbetat den sena halvan av årtiondet men de går i graven nu. Det innebär att Alvhilda hänger lite löst eftersom den inte längre har något förlag, om inte Darkness publishing tar över utgivningen. Men det är väl den cliffhanger som decennieskiftet har att bjuda på.

Ofrivilligt sommaruppehåll

Jag är väl lite si och så duktig när det gäller att uppdatera min blogg med nyheter och händelser. När det finns som mest att faktiskt skriva om har jag inte riktigt tid att uppdatera och när jag har tid att uppdatera så har jag egentligen inget att skriva om. I sommar tyckte dessutom min blogg att jag inte skulle få möjligheten även om jag faktiskt både hade tid och saker att berätta. Jag kunde inte ens komma in på bloggen via mitt nätverk här hemma. Jag var blockad från min egen blogg helt enkelt. När det väl löst sig så var det problem med min inloggning så jag kunde inte gå in och uppdatera hur mycket jag än ville.

Nu äntligen har jag lyckats komma in och fått roa mig med att rensa nästan tusen spamkommentarer.

Höstterminen har dragit igång och det är mycket spännande i antågande. Jag har börjat med ett högläsningsprojekt på jobbet där jag läser Miss Peregrines hem för besynnerliga barn, ungdomarna själva kan låna den från biblioteket om de vill läsa den själva och sedan ska vi kolla på filmen i november. Det är svårt att avgöra intresset eftersom ungdomar inte gärna vill visa sitt litterära intresse öppet och därför sitter utspridda och låtsas inte lyssna, men min kollega kan se att vissa flyttar närmre och de har framförallt börjat hyscha varandra när jag läser.

Snart har är bokmässan igång nere i Göteborg och strax därefter har vi en bokmässa i Askersund som jag har ett ganska stort finger med i syltburken på. Vi kör hårt på alla skrivintresserade och har bjudit in skrivpedagoger, skrivcoacher, lektörer, förlag och författare som våra besökare har möjlighet att prata och få kontakt med. Det kommer vara speedcoaching, workshops, föreläsningar, debatter och härliga framträdanden under hela dagen. Sedan kommer Örebros bokmässa som jag faktiskt ännu inte hunnit anmäla mig till, men borde kanske se om det finns platser kvar för en lätt överarbetad författare.

Just när det kommer till författarskapet i sig är jag kanske inte överarbetad, det är mer skrivpedagogeriet som tar mina krafter just nu. Men jag fick precis en förfrågan som tänt en liten gnista så en text har redan börjat skapas där jag går riktigt djupt i ord och meningsskapande som ska vara lika tillfredsställande som berättelsen i sig. Det kanske är just det jag saknat när jag skrivit för barn, texten är ju lite simplare då. Vi får se vart hän det hela bär, troligen får vi veta det om ett år.