Just nu flyger bollarna överallt

Man brukar ju lite klyschigt säga att man har många bollar i luften. Just nu har jag rätt många runt omkring mig. Jag har ju kommit igång med skrivpedagogiken och det har blivit ännu mer. Förutom att jag jobbar med femmorna på tisdagar med skrivprojektet som hittills tagits emot med stor entusiasm så har jag aktiv högläsning med lågstadiet med enklare skrivpedagogiska övningar.

Projektet med femmorna genererar ett ganska stort arbete för mig eftersom jag måste förbereda ganska mycket för dem inför varje tisdag. Det kommer vara sex grupper med sex olika storylines som jag ska förbereda varje vecka. De ska själva hitta på vad de ska skriva om men jag sätter inledningen i varje scen och ger dem hindren som de ska ta sig förbi. Det är just nu framförallt ett planeringsstadium där de i grupper ska diskutera fram varje scen, vem säger vad, vad händer där, hur löser vi det. Alla har ansvar för var sin karaktär som de har fått bygga genom olika frågor. När de möter hinder måste de använda tärning för att ta reda på om de klarar av svårigheten eller ej och sedan ska scenen fortsätta utifrån resultatet. Därför har jag ingen aning om hur scenerna de planerar kommer att avslutas och därför kan jag inte planera nästa lektion för dem förrän jag fått in deras scensammanfattning.

Projektet kommer hjälpa dem att strukturera en historia, samarbeta och använda fantasin. Sedan när de sammanfattat allt kommer de få renskriva och efter det kommer det riktiga textarbetet att påbörjas – textsamtal med redigering. Jag tror att det här kan bli nästan hur bra som helst.

De små har jag hittills haft högläsning av sagor utan slut där de fått hjälpas åt att avsluta sagan. Jag kommer ha sagolekar där de får bygga sagor tillsammans på olika sätt och vi kommer även att läsa berättelser som vi sedan diskuterar. De kommer få ta fram huvudkaraktär, konflikt, utveckling med mera.

Utöver det håller jag på att utveckla en blogg för biblioteket där de kan läsa vad sina kompisar tycker om böckerna i biblioteket, läsa sig till nyheter, få skrivtips och skrivövningar.

Bredvid det håller vi på att renovera hemma (som vanligt), familjemedlemmar fyller år och så råkade jag visst ta på mig ansvaret att ordna en klassåterträff för min gamla sjätteklass från trettio år tillbaka.

Så om ni tycker att jag är dålig på att uppdatera här inne, så är det inte för att det inte händer något i mitt skrivliv utan för att det händer lite väl mycket – och det är kul.

Äntligen får jag vara skrivpedagog!

Jag blev klar skrivpedagog för snart tre år sedan men att komma igång att jobba med det har varit segare. Allt handlar om möjlighet och mod. Jag har hela tiden haft ekonomin i fokus och att kasta mig in i skrivpedagogiken helt innebär osäkrare inkomst eftersom det vanligtvis inte är anställningar utan snarare entreprenörsuppdrag som gäller.

Förra läsåret arbetade jag som fritidspedagog på en lågstadieavdelning där jag bland annat jobbade bredvid lärarna. Jag försökte få till lite skrivpedagogik men eftersom jag jobbade mest med förskoleklasserna var det ganska svårt. Några sagolekar hann jag ha i alla fall, där barnen själva fick berätta sagorna med mig som guide. Först i slutet av vårterminen fick jag chansen att arbeta med tvåorna. Jag fick igång deras skrivarglöd och många skrev spännande sagor. Vi skrev även en tillsammans.

De här året arbetar jag i biblioteket, vilket är väldigt roligt. Barnen från alla avdelningarna kommer och pratar böcker med mig. Jag får både de glada utropen över vilka fantastiska böcker de fått i sina händer och de lite mer kritiska kommentarerna från besvikna läsare som vill prova något annat än just det de precis haft i händerna. Jag upplever ett ökat läsintresse och en vilja att prata om det de läst. Jag sa redan från börja att jag gärna ville gå in och jobba mer skrivpedagogiskt med mellanstadiet, där biblioteket ligger. Det mottogs positivt, så pass att vissa av svensklärarna ville att jag skulle gå in och börja direkt. Det hann jag dock inte eftersom jag hade ett bibliotek att organisera.

Under förra läsåret var det flera barn som klagade på att jag inte skrivit något som de kan läsa, eftersom jag satt femtonårsgräns på mina böcker. Därför började jag skriva på en bok som utspelar sig på skolan jag jobbar på. En portal-fantasy där barnen i femman hamnar i en parallell värld som de måste ta sig hem ifrån. Arbetet med boken har gått trögt så jag tänkte att jag skulle sätta lite mer eld i baken på mig själv och läste två kapitel i skolan för barnen på mellanstadiet. De tyckte det var jättekul och ville höra mer. Jag har därför börjat läsa två kapitel varje måndag för barnen och låter dem komma med konstruktiv kritik och tips och idéer på vad de vill ska hända i boken. Jag har redan skrivit ungefär åttio sidor och har en ganska väl utstakad väg, men vissa saker ska jag nog kunna knåda in i berättelsen så att de får känna sig delaktiga. Jag brukar gå igenom kapitlen jag ska läsa och se om det finns något speciellt tema som jag kan trycka på och tar fram lite skrivpedagogiska råd de kan få med sig från läsningen. När jag läste de första kapitlen så pratade jag bland annat om karaktärer och hur man kan presentera dem genom gestaltning och skillnaden mellan gestaltning och beskrivande. Efteråt gick vi igenom alla karaktärer de kommit ihåg att jag presenterat och så fick de säga vilken bild de fått av dem. Bland annat så var de snabba med att peka ut Wilma som bitchig och när jag frågade om jag skrivit att hon var det så sa de nej, men hon VAR ju det! I måndags så pratade jag om karaktärsutveckling och skillnaden mellan slutna och öppna karaktärer och sedan fick de till uppgift att kolla om någon av karaktärerna förändrats genom den omvälvande händelsen i historien. De tog upp alla förändringar som jag medvetet jobbat med i karaktärsutvecklingen vilket gör att jag känner att jag lyckats och att de är väldigt uppmärksamma. Efter varje gång har de sagt att de lärt sig jättemycket och att det är ett jätteroligt sätt att jobba på.

Jag sa till svensklärarna att jag gärna jobbar lite mer skrivpedagogiskt i vår och de högg direkt så jag kommer jobba med gruppen och ha skrivpedagogik varje tisdag också. Jag kommer framför allt jobba med karaktärer och hjälpa barnen att hitta glädjen i skrivandet. Jag sitter just nu och försöker utveckla ett spel där de ska skriva tillsammans åtta och åtta på en historia, där jag utgår från rollspel för att bygga upp reglerna och tillvägagångssättet.  Sedan ska jag jobba med textrespons och skrivpedagogik framförallt med de som ligger långt fram i sitt skrivande.

Jag är väldigt motiverad och peppad inför vad vårens termin har att erbjuda. Jag tror att det här kan bli precis hur bra som helst och äntligen får jag luft under mina skrivpedagogiska vingar. Äntligen får jag göra det som var tänkt, när jag satte mig i den skrivpedagogiska bänken på Skurups folkhögskola.

Nytt läsår nya utmaningar

Nu är hösten här och skolorna har satt igång över hela landet. Båda mina barn har börjat på nya skolor. Sonen har börjat på gymnasiet där han stormtrivs eftersom de flesta har samma fåniga humor som han och han får måla jättemycket. Dottern har börjat sexan i en skola från sexan till nian där ordning och reda är högsta prioritet, och reglerna är hårda. Hon stormtrivs för hon får studiero. Jag är däremot kvar på samma skola som förut men men nya arbetsuppgifter.

Jag avslutade sommaren med att läsa en underbar bok som legat i min läshög allt för länge; Maresi: Krönikor från röda klostret.
Den är välskriven, spännande och engagerande. Jag har hört mycket gott om den innan så jag är inte förvånad, men det är skönt att gå in i det nya läsåret med en fin läsupplevelse eftersom det varit trögt med just läsningen ett tag. Det var en bok jag sträckläste och som jag prioriterade före annat vilket inte har hänt på länge. Allt för ofta har läsning mest handlat om tvång, inte utifrån, utan inifrån, jag har velat bli engagerad men inte haft fokuset. Det säger inte så mycket om böckerna i sig utan mer om mitt mående och min tid skulle jag tro.

Det är kanske för att jag varit tvungen att släppa saker på grund av smärtan jag upplevt som jag kunnat fokusera på en sak. Redan i våras hade jag ont i höger käke och fick besked om att det troligen var stress. Jag har försökt ta det lugnt hela sommaren och göra käkgymnastik och det blev bättre. För någon månad sedan slog det till med en fruktansvärd smärta i vänster käke som blixtrade upp i tinningen och ner i halsen. Läkaren trodde att det kunde vara spottkörtelsinflammation men snabbsänkan var för låg för att det kunde konstateras men hon skrev ut Naproxen vilket gjorde att det mesta la sig men det gjorde fortfarande ont. Då ramlade en halv tand ut och tandläkaren konstaterade att jag hade en infektion under tanden. Operation planerades in i mitten av september.  Efter några dagar på en penicillinkur var värken borta men när jag slutade med Naproxenen slog smärtan till igen fast på andra sidan. Eftersom jag var undersökt på den sidan gick jag till läkaren igen som undersökte mig grundligt. Jag hade tagit upp Naproxenkuren igen men var tvungen att gå från jobbet vid flera tillfällen för värken fick mig att bryta ihop. Jag var åter hos tandläkaren som inte kunde se några problem med tänderna så läkaren fortsatte undersöka mig. Jag har fått konstaterat hög sänka, lågt blodvärde så jag fått börja med järntabletter och jag har fått göra en skiktröntgen över bihålorna utan resultat.  Slutsats är att jag ska fortsätta äta Naproxenet tills operationen av mina tänder och om problemet kvarstår så fortsätter utredningen då. Eftersom jag har högt blodtryck är Naproxenet inte jättebra dock.  Jag känner mig i alla fall väldigt sjuk varje morgon när jag intar min tablettfrukost. Fem tabletter, det är fasen inte att leka med!

Mina nya arbetsuppgifter är att vara biblioteksansvarig vilket innebär att jag just nu omorganiserar biblioteket. Det jag för tillfället gör är att jag packar upp böcker ur lådor, genreindelar dem och organiserar inne i biblioteket så att det blir lättare att hålla ordning och hitta böcker. Det är ett ganska avslappnat jobb där jag sitter i min egen lilla litterära bubbla och plockar med böckerna med vissa turbulenta avbrott när barnen ska låna böcker. Deras iver är positiv men den lämnar en del arbeta efter sig. Jag kommer senare att arbeta skrivpedagogiskt med mellanstadiet för att stötta upp för svensklärarna som då kan jobba i halvgrupp och jag får möjlighet att jobba med det jag är utbildad till.
I år åker jag på bokmässan i Göteborg genom jobbet. På torsdag och fredag är jag där som bibliotekarie och pedagog. På lördagen ägnar jag mig åt mitt eget författarskap då jag kommer sitta i panel och diskutera politik inom fantasy och signera böcker hos Andra världar. På bokmässans fredagskväll är det release för Grimm som jag medverkar i med en novell.

Det känns som om detta kommer kunna bli ett bra litterärt år då jag kan fördjupa mig i litteratur igen, få tid och ork att utvecklas inom mitt eget skrivande och coachande samt att jag kommer kunna komma igång med min egen firma i större utsträckning. Det kickade jag off med att hålla i läsårets första after work i vår härliga utebar där jag blandade drinkar och bjöd på barsnacks. Jag gör repris på det i kväll när några vänner kommer över och hänger.

Jag önskar alla ett nytt härligt läsår.