Konferens för litterärt skrivande 2017

Fredag och lördag var det Skrivkonferens i Lund som jag närvarade på. Jag anmälde mig så fort jag fick inbjudan eftersom jag såg det som ett ypperligt tillfälle att träffa mina gamla klasskompisar, bli inspirerad av andra skrivpedagoger, knyta kontakter, diskutera och lyssna på på andra erfarna inom området – och jag hade helt rätt.

Lilla hotellet som jag bodde på. Litet och pittoreskt som jag kan rekommendera till andra som ska till Lund

Innan jag åkte var jag väldigt nervös och kände mig liten inom området. Det första vi skulle göra var att presentera vår kurs, vårt arbeta och det gjorde mig jättenervös, för jag har inte riktigt kommit igång så mycket som jag önskat.  Därför hade jag en sådan resfeber att jag hade svårt att sova innan jag åkte. Några av mina kollegor tyckte jag framförallt skulle ta upp det arbete jag gjort med en av klasserna där jag haft inspirerande övningar och hur jag fått dem att skriva för glatta livet.

När jag stod inför presentationen av mitt arbete var jag först ut efter några av de mest erfarna som stod för konferensen, det gjorde inte att jag kände mig speciellt stursk. Men, jag berättade om mig och det som mina kollegor peppat mig om inför resan och det var intressantare än vad jag hade förutspått. De flesta jag pratade med och alla i den grupp jag satt i arbetade bara med vuxna och de tyckte det var roligt att jag berättade hur jag jobbade med barn. Jag berättade att jag brukade jobba mer praktiskt och i grupp för att få igång berättarlusten genom att samköra skrivpedagogiken med drama. De frågade hur jag brukade jobba med barnen i fråga om textsamtal och jag sa att jag inte kommit så långt än men fick massa jättebra litteraturtips för mitt framtida arbete. Jag är väldigt pepp inför min planering för hösten när det gäller just läsning och textsamtal.

Vi pratade om kvalité inom skrivandet och var det ligger. Jag var inte speciellt delaktig i den diskussionen utan lyssnade mer men hade många tankar som jag kände att jag inte orkade dra hela vägen in i en diskussion vilket jag nu i efterhand kanske ångrar lite. Just kvalité är en svår fråga. Jag försöker se på kvalitén när jag ska välja ut böcker att högläsa eller för barnen när de skall läsa, något jag inte haft tid för riktigt än, men som jag ser som jätteviktigt. Men kvalité i deltagares texter är inget jag har fördjupat mig i eftersom jag ser processen som det viktigaste och jag vill inte riskera skrivlusten genom att prata kvalité på deras texter. Jag skulle kunnat ta upp frågorna om genus i böckerna och hur viktigt det är för att ha en bra kvalité för mig eller att inte kvalitétsstämpla en hel genre med bra eller dålig för det finns bra och dåligt inom alla och om man inte är intresserad av genren kommer man inte förstå kvalitén heller. Men den satt jag mig mest igenom, just för att den är för individuell för att jag ska orka elda upp mig.

Här är en diktsamling som Emil Boss skrivit på en systembolagskvittoremsa som vi fick kika på under diskussionerna.

Jag var även med i samtal om nya genrer vilket däremot var en fantastiskt spännande diskussion. Jag fick presentera det mesta om alla undergenre till fantasy och en till var med och fyllde i. Vi pratade om ungdomens sätt att läsa och skriva och hur de är mer för det direkta och möjligheten till att påverka. Där under hamnade fanfic som är folk som vill påverka genom att skriva egna historier av sina egna favoriter. Vi pratade om bloggnoveller, sms-noveller, twitternoveller, instagramnoveller och mikronoveller. Det ska finnas en twitterpoesi där man tagit alla inlägg som börjar med I am som fyller på efter varandra.

Framförallt var det största att få träffa alla andra och få inspiration och det är med nya krafter som jag går vidare med siktet inställt på framtiden. Det är sådana här träffar som behövs för att tanka lite och jag ser fram emot de planer jag och de gamla klasskompisarna pratat om för det kan nog bli riktigt bra.

Så tack för en fantastisk helg, jag hoppas det blir fler.

Inspirerande sagolek

Jag har hållit på en del med drama och då framförallt improvisation. Inom just drama har improvisationen alltid varit det jag tyckt bäst om. Jag har kommit på att det troligen har att göra med att jag är en författare inombords. När man improviserar så leker man fram en historia. När jag skriver så improviserar jag fast på papper.

När jag haft drama med barnen har jag kommit på flera olika improvisationslekar man kan använda inom de mer lekande skrivpedagogiska passen. Idag fick jag prova och det funkade jättebra. Jag hade svenska med en tvåa som skulle skriva berättande texter. Jag inledde med en övning från dramat där man tillsammans skall berätta en historia.

Jag hade skrivit på tavlan:
Det var en gång …
Varje dag …
Men en dag …
Och då …
Sedan den dagen …

Jag förklarade reglerna, att de fick inte berätta om någon i gruppen, de fick inte använda äckliga saker och man skulle fortsätta på det som den innan sagt och inte prata om helt andra saker. Ett samarbete. Sedan körde jag dirigent framme vid tavlan:
Det var en gång, vadå? och pekade på någon som räckte upp handen och fick säga något, till exempel en kanin, okej, något speciellt med den kaninen? undrade jag. Nej. Okej, en helt vanlig kanin. Varje dag, och så pekade jag på någon annan; så flög den. Okej, en helt vanlig kanin som brukade flyga varje dag. Men en dag, och så pekade jag på någon annan; så störtade den. Aj då, en helt vanlig kanin som brukade vara ute och flyga varje dag störtade en dag och då? och så pekade jag på någon annan; så fick den ta bussen. Okej, så en helt vanlig kanin som var ute och flög, störtade en dag och fick ta bussen, och sedan den dagen? och så pekade jag på någon annan; så åkte den alltid buss.

Så där höll vi på och berättade flera historier tillsammans innan de fick jobba själva. I och med den leken hade de kommit igång, vissa blev inspirerade av de vi berättat tillsammans och utvecklade dem och vissa hittade på helt egna historier. Några skrev flera sidor och jag kände mig så lycklig över att få köra lite skrivpedagogik och få igång skriv/berättarlusten hos flera unga själar. Jag ska fortsätta jobba med det på skolan och förhoppningsvis kommer jag kunna jobba ännu mer med det i framtiden, för det är ju det som är min plan inför hösten.

Självklart har jag fler roliga lekar som vi kan köra, fler gruppövningar och massor av övningar där pennan sitter mot pappret.