Pausad från livet i två veckor

Jag har legat i influensan och den tog bort två veckor av mitt liv. Det började med att dottern blev förkyld på onsdagen. Jag vabade men hon var rätt så pigg på eftermiddagen. Maken vabade på torsdagen men upplevde precis som jag att hon var oförskämt pigg på eftermiddagen. Vi såg det som en enklare förkylning och avbokade därför inte vår stockholmsresa.

Sammandraget fick vi vänta drygt två timmar i kylan på vårt tåg eftersom det vi skulle åka med var inställt. Sedan fick hela vårt tåg trängas med ett redan fullt tåg, och ankomsten med två trötta barn var halv elva på kvällen. Här kyldes min dotter ner och blev sämre på lördagen. Vi fick därför avboka våra planer och tog det lugnt med mina föräldrar, gick på bio och myste i soffan hemma. På söndagen stannade dottern hemma för att hon inte skulle smitta ner 93-åriga gammelmormor, men jag åkte. Halsontet började under besöket och utvecklades till feber och frossa under middagen på restaurangen min kusin och hans sambo jobbar på. När vi åkte hem på måndagen var jag i fullfrossande flunsa och ville bara dö. Som tur var gick i alla fall tåget, till och med i tid.

Väl hemma tog jag tempen och den landade nästan på fyrtio grader. Jag sov bort resten av måndagen, hela tisdagen och största delen av onsdagen. Man vill ju tro att det skulle vara över där men nej då. Jag har efter det lidit av blodtrycksfall vid minsta lilla ansträngning och en trötthet utanför denna värld. Jag har inte ens orkat koncentrera mig på en text varken att skriva eller läsa, för länge. Jag har inte klarat av filmer med för högt tempo. Medan jag legat hemma och känt mig relativt patetisk som varit orkeslös i hela två veckor och inte riktigt är hundra än, har jag hört att folk blivit inlagda så det är en tuff influensa i år.

Jag har i alla fall lyckats få ihop en novell och börjat läsa en kollegas roman.  Framförallt har jag hunnit se väldigt mycket Star trek.

Jag hoppas i alla fall att ni andra klarar er lindrigare än vad jag gjorde.

Starta eget – dansen

Jag har inte startat någon firma … än. Jag har tänkt göra det flera gånger men väntat eftersom jag hela tiden stött på hinder. När man är en minimiupplagsförfattare är det svårt att se det positiva i att starta firman eftersom den medför så mycket mer knasigheter. Som minimiupplagsförfattare tjänar jag inte pengar som överhuvudtaget gör till eller från i matkassan. Det kostar till och med mer än det smakar. Det kostar i tid, i resor, i evenemang. Inkomsterna är dock skrala, någon hundralapp här, några tior där, det kan sluta på någon tusenlapp om året. Det innebär att jag är beroende av att ha ett jobb vid sidan av, en riktig inkomst. Om jag skulle bli av med det jobbet under tiden som jag driver mitt bolag så måste jag avveckla detta för att kunna få hjälp av a-kassan. Om jag har ett bolag så anses jag nämligen inte som arbetslös, även om jag knappt får in några pengar och jag kan visa på att jag haft företaget vid sidan om mitt jobb. Visst finns det undantag, för jag har ju hört om att man kan få a-kassa om man kan bevisa att man drivit den vid sidan av ett arbete, men det finns alltid olika krav som gör att man faller igenom det vattenprovet. Och prövningen kommer ta så pass lång tid att man ändå står utan pengar för länge för att överleva.

Eftersom jag studerat och haft tillfälliga jobb har jag valt att inte starta någon firma, eftersom jag varit beroende av att kunna få hjälp av a-kassan om jag står utan inkomst. Jag har kunnat redovisa på skatteverkets hobbyenkät, även om det krävt en del tålamod och samtal med skatteverkets rådgivare som har mindre koll än vad jag haft i ärendena.

Nu står jag dock vid ett vägskäl, jag måste helt enkelt starta firma om jag ska kunna följa den dröm och uppnå de mål jag satt upp för mig själv – att aktivt jobba med skrivpedagogiken. Då måste jag ha f-skattsedel, kunna fakturera och vara företagare för att liksom kunna bli inhyrd. Det är då jag börjar stångas med skatteverket och det är jag inte ensam om. Först och främst kan jag inte ta med mig mitt underskott från hobbyverksamheten till firman, och det känns lite trist. Jag kan inte allt om det här med skatter, moms och många av de saker jag ska fylla i känns väldigt osäkert och jag måste använda livlinan ”ring en vän” tusen gånger för att ta mig igenom. Jag vill skriva och hålla föreläsningar men måste jag gå en kurs i företagsekonomi och skaffa skattedeklarationsexamen för att alls kunna följa mina drömmar?

Åter igen måste jag lägga firmstartandet på is och läsa på, plugga, skaffa information, för att kunna klara av skatteverkets tusenfrågorkampanj som verkar vara till för att skrämma bort sådana som mig från drömmarna.

Fortsättnings följer.

Extreme vardagsrums make over

Jag bor i ett ganska litet hus med stor potential, som det brukar heta i bostadsannonser. Med andra ord, det finns många renoveringsbehov och vi har levt på olika sätt med tillfälliga lösningar under 15 år. För några år sedan rev vi en vägg mellan vardagsrummet och det som varit barnens sovrum och året efter flyttade vi köket dit och gjorde i ordning det gamla köket till dotterns sovrum.

Köket är skitsnyggt och vi plockade fram den gamla plankväggen i fyrtiotalshuset har gjort att det är en robust känsla som går från köket in i vardagsrummet. Problemet är bara att vardagsrummet inte riktigt hållit samma standard som det ursnygga köket. Framförallt har maken väldigt många skivor, både cd och vinyl. De har tagit upp nästan halva vardagsrummet och möblerna har mer eller mindre stått på varandra. Bilden är extra kaosig eftersom jag tog bilden precis när vi började röja inför ommöbleringen så det står saker på bordet och på golvet som gör att det ser värre ut än vad det brukade vara.

Men med det sagt vill jag påpeka att det ändå alltid såg ganska rörigt ut. Hörnet innanför soffan kunde man inte komma till så där ställde vi oftast bara undan saker vilket gjorde att det blev en stor hög med lådor, påsar och annat skräp. Kläderna som också tillför en del i röran finns där eftersom vår källare behöver en rejäl renovering för att få bort källarlukten som gärna sätter sig i kläderna.

När maken sa att han kunde tänka sig att ställa undan sin cd-samling var jag inte sen med att hugga in och lägga upp planen över hur vardagsrummet skulle se ut efter att skivorna försvann. Alla de svarta lådorna som satt fast över hela väggen bakom soffan har nu försvunnit och jag tyckte att istället för att ha de stora skåpen för vinylskivorna kunde ju skivorna bli en del av inredningen. Vi tog ner expedithyllan från vinden och ställde in skivorna där. (lukten är dock kvar i källaren så klädstrecken får vi stå ut med fortfarande)

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi köpte en ny soffa med bäddfunktion så att gäster kan sova bekvämt. Den tar ändå mindre plats än den stora röda soffan som tog upp halva vardagsrummet utan att egentligen ge utrymme att sitta ordentligt. Baksidan av bokhyllan blir som vägg bakom soffan. Den var däremot inte så snygg först, men det ordnade vi till med snygga tavlor.

När alla vinylskivor kommit fram tyckte jag det skulle vara bra om även vinylspelaren fick ta plats så att man lätt kan spisa alla plattor. Jag är väldigt nöjd med den här delen av vardagsrummet och nu har jag även en riktigt snygg plats för min Alvhilda-lampa som jag fått av en av mina bästa vänner. Vi har dessutom bytt lampan till en ledlampa i så vi kan byta färg från grön, till blå till röd.

Och här ser man hela vardagsrummet. Tapeten ska bytas ut mot en neutralare som ska efterlikna linne vilket jag tror kommer bli perfekt till den mörka träväggen. Tavlor som väntat på sin chans i åratal skall äntligen upp på väggarna.

Jag känner mig väldigt nöjd och jag upplever även att min arbetsplats fungerar bättre där den är nu än förut.

Nu kommer jag få mer ro till att skriva istället för att irritera mig över röran omkring mig.