Håller huvudet över kaoset

Eller försöker hålla huvudet över kaoset kanske är bättre uttryckt.

Just nu försvinner allt mitt publicerade från försäljningssajterna och allt jag har kvar är det du kan köpa direkt av mig, vilket du inte ska tveka över att göra för det finns fortfarande böcker kvar. Jag har ofta legat sömnlös och bara funderat över vilken av alla vägar jag ska ta och om jag ens finns att räkna med i etern, i bruset.

Jag driver youtubekanalen Perny och Eva tillsammans med Eva Holmquist där vi bollar många intressanta ämnen. Jag håller skrivläger för ungdomar i region Örebro läns regi och jag jobbar helt klart litterärt. Och nu har jag äntligen kommit fram till vilken av alla tusen vägar jag vill välja framöver inom mitt skrivliv.

I jobbet skriver jag en del för ungdomar och yngre, jag har lärt mig att skriva mer kortfattat och inte ordbajsa så hysteriskt som jag ändå gjort genom hela mitt författarliv. Jag tycker själv det är intressant att skriva spännande historier för tonåringar och därför har jag landat i att jag kommer satsa på det ett tag. Det är inte bestämt att jag kommer göra det för alltid, men framöver kommer jag fortsätta jobba på Fantastiska Klassresor-serien men jag kommer skriva om, paketera om och döpa om det hela. Genom en ny youtubekanal jag börjat följa har jag fått upp ögonen för en ny plattform där jag kan organisera mina manus och mina karaktärer. Jag har planer på att verkligen väva ihop böckerna med mitt skrivpedagogiska arbete, vilket kan bli riktigt spännande.

Jag funderar även över att bli mer aktiv i de sociala medierna än vad jag varit, utöver Perny och Eva alltså. Även om det är kaos runt omkring mig tycker jag att jag har lyckats anpassa bakgrunden så att det ser riktigt snyggt ut vid sändning inne i mitt nästan färdiga arbetsrum. Jag behöver nog ändå göra den lite mer ljudisolerad och kanske isolera ljuden från vår panna för att få det helt perfekt – men – jag är ju van vid att inte riktigt uppnått perfektion, så varför inte sträva efter ett ännu bättre arbetsrum.

Frågan är bara vad som saknas i etern, vad finns det för hålrum jag kan fylla där ute. Vad saknar du för kanal och inriktning?

Tiotalet går i graven

Om jag ser bakåt på 2019 har det inom vissa områden stått ganska still, men inom andra har det hänt en hel del.

Om jag ser tillbaka på hela tiotalet har det hänt otroligt mycket.

Jag börjar kort att summera 2019:
Böcker utgivna – inga
Noveller utgivna – inga
Manus färdigställda – inga
Arbete – Jag har påbörjat ett projektarbete som kulturcoach på ett bibliotek där jag jobbar med ungdomar. Jag får göra det jag verkligen älskar, men det är ganska tufft. Ungdomar läser inte, därför har jag fått jobbet, om det vore lätt skulle jag inte behövas. Men en del frustration ingår i beskrivningen.
Bokmässor – Hoppade de flesta i år och var bara på den i Göteborg i september. Det berodde framförallt på den mässa jag själv var med och drev på jobbet. Ja, jag var alltså den drivande i min första mässa. Otroligt spännande och lärorikt. Det blir ytterligare en nästa år och jag är redan pepp.
Planering – efter ett så tunt litterärt år har det avslutats med en massa spännande planer. Jag har precis innan årsskiftet börjat skriva för en app som jobbar så som jag ofta brukar försöka göra med ungdomar – genom att låta läsaren få makten att önska händelser i nästa kapitel. Appen heter Crowdstory och är i provstadiet just nu, du kan gå in och vara testläsare på crowdstory.online. 
En förläggare som jag haft mycket samarbete med på andra sätt än just text, hörde av sig till mig och var intresserad av att publicera en novell av mig och jag har börjat jobba på ett uppföljare till min novell i Grimm till Darkness publishings nya novellantologisatsning.
Jag har dessutom blivit en del i Region Örebro Läns kultursatsning där skolor kan boka mig för olika skrivpedagogiska uppdrag.

Det känns som om jag går in i det nya årtiondet med ganska många järn i elden och även om året som just gått är lite magert, är det överväldigande att se tillbaka på årtiondet som gått.
Jag har varit på min första bokmässa
gett ut fyra böcker
varit med i över fem novellantologier
gett ut sju e-noveller
utbildat mig till skrivpedagog

Inne på Facebook var det någon som la upp i ett forum, att man skulle lägga upp en bild från 2009 och ett från 2019 för att se vad som hänt under tiotalet. Jag valde de bilder som är i rubriken som jag tycker är mycket representativa. Jag gick in i tiotalet som en explorer, en som tänkte ta sig dit hon aldrig varit förut och kliver ur resan som the mad hatter, något som i mina ögon står för klassisk litteratur.
Här är en litet collage över hela årtiondets författarhändelser med bilder som på olika sätt representerar vägen jag tagit, alla jag träffat, alla kontakter jag knutit, alla vänner jag vunnit och alla litterära framgångar jag gjort (Alla finns inte med på bild, vet du att du borde vara med så är du det själsligt):

Två teman som varit aktuella under hela årtiondet som kanske syns mest i collaget och som det känns som får en punkt är Andra världar och Alvhilda. Jag skrev hela trilogin under tiotalet och jag kom in i Andra världar redan tidigt. De trodde på min trilogi och gav ut den. Vi har samarbetat den sena halvan av årtiondet men de går i graven nu. Det innebär att Alvhilda hänger lite löst eftersom den inte längre har något förlag, om inte Darkness publishing tar över utgivningen. Men det är väl den cliffhanger som decennieskiftet har att bjuda på.

Inspirerande helg

Bild från Live at heart

Den här helgen känner jag att jag fått en lite boost som författare och skrivpedagog. Den inleddes med en otroligt trevlig fikastund med en gammal kollega. Hon ville fika för att prata om min trilogi om Alvhilda. Det gick inte att bara ta på messinger utan något hon ville prata om. Vi träffades på ett fik där jag blev bjuden på finfika och sedan satt vi och pratade ett långt tag om böckerna, karaktärerna och de underliggande meningarna i boken. Hon hade sett det jag velat göra med böckerna och tyckte att de var garanterat vuxenböcker med ett sådant djup att man behövde lite livserfarenhet för att kunna ta de till sig.

Att någon vill sätta sig och prata med om mina böcker och karaktärerna på ett sådant levande sätt är jag inte bortskämd med och jag hoppas att fler än hon får samma känsla när de läser böckerna. Hon tyckte att man behövde de två första böckerna för att ta till sig tredje och hon tyckte inte att de första var mer ungdomsorienterade. Det var otroligt roligt att få känna att mina böcker berört så pass mycket, och på det sätt jag själv blivit berörd när jag skrev dem. Jag hoppas verkligen att fler hittar den känslan när de läser.

På lördagen var jag på nätverksträff för författare på festivalen Live at Heart i Örebro, vilket också var fantastiskt roligt. Jag såg många kända ansikten från tidigare och det var härligt att knyta nya band. Det är region Örebro län som efter Peter Almeruds rapport ”Att stärka litteraturens ställning” från 2017, tagit tag i det och arbetar med främjandeverksamhet, infrastruktur och talangutveckling i länet. Ett steg var just att dra igång ett nätverk där vi tillsammans kan träffas, prata om var behoven ligger och få stöd i våra kultur-verksamheter. Utöver det hade satsat på litteraturen under Live at heart och hade flera föreläsningar i det litterära ämnet och olika workshops. Jag hade planerat att gå på alla som fanns, men jag låg sjuk i veckan och orkade tyvärr inte mer än en under lördagen. Men jag både hann och orkade det viktigaste, samverka och prata med andra författare. Och jag är mycket tacksam för möjligheten och för den fantastiska maten som vi blev bjudna på.

Nu sitter och och önskar att jag hade mer tid över att skriva på dystopin som levat om i huvudet på mig, men eftersom jag ska börja ett längre vikariat på en skola under måndagen behöver jag ha huvudet klart och väljer att ta det lite lugnt. Det blir inte ens någon valvaka för mig i kväll, jag tror mina nerver skulle må allt för dåligt av det vilket som.