Att ta tag i saker

2018 är nog året som jag kommer förknippa med att låta saker ligga på hög. Jag har varit dålig på att ta tag i saker, våga ta för mig och få saker att hända. Just 2018  står inte ensamt utan det har nog varit lite så under en längre tid. Jag har, efter min väggsprint för ett gäng år sedan, valt att inte stressa upp mig med orden ”Stressa inte upp dig över saker idag, som du kan skjuta på tills i morgon”. Det är ju superbra eftersom jag är väldigt duktig på att stressa upp mig, men, det gör mig ganska oengagerad. Varför bry sig om att få något färdigt efter att ha intalat sig att det är skit samma. Saker som behövs göras, som inte är så viktiga men som ändå är sådant jag vill få gjort, läggs på hög. Ett exempel är bordet och stolarna som vi fått av mina föräldrar. De är från början av nittonhundratalet i Gustaviansk stil. Sitsen på stolarna hade min mamma klätt om för ganska många år sedan och sa att det var dags igen men överlät det till oss så att vi kunde hitta ett tyg som passar i vårt hus. Det tog minst ett år efter det, eftersom vårt kök inte varit renoverat än så vi hade inte någon koll på vilka färger som skulle passa. Sedan har det inte blivit av på grund av flera anledningar. Maken har tyckt att vi borde göra ett ordentligt jobb med stolarna och inte bara byta tyg. Alltså, spänna underredet, måla om och göra dem stadigare. Det har gjort att projektet blivit övermäktigt och hamnat utanför min kunskap och möjligt. Därför har annat prioriterats över.

Men nu, jag köpte tyg som jag tyckte passade, jag köpte vadd till dem och sa till maken att nu gör jag det! Tyget som varit slitet redan när vi fått möblerna hade gått hål, det hängde trådar och de såg riktigt risiga ut. För att inte tala om att tyget dessutom inte alls passade in i vårt kök. Maken började prata om att göra det ordentligt igen. Jag gav honom en chans – ”Försök då!”
Han gjorde ett försök att göra det där som andra går flera åt på tapeterarutbildning för att kunna men gav upp. Han ansåg att vi skulle lämna i dem innan vi gick vidare men det vet jag inte kommer hända eftersom det kommer kosta flera tusenlappar. Därför sa jag helt sonika att nu skiter jag i hela ”Göra det ordentligt eller inte alls” eftersom det innebär ”inte alls” och tog saken i egna händer. Nu har vi tio stolar med nytt tyg på och det är superfint. Det blev ett brunt slitstarkt tyg som matchar både väggar och luckor. Till sommaren, när jag kan jobba ute, kommer jag måla om dem också. Jag och häftpistolen kom dock inte överens helt och hållet. Den gjorde så att min rygg blev väldigt trött och så tyckte den att det passade att skicka iväg stiften upp och ner, tre och tre lite random och ibland låta dem fasta halvvägs. När jag var klar med en stol hade jag häftat fast stift på femtio ställen, men på hälften av ställena satt det dubbelt och det man kan se i min hand var alla de stift som fastnat eller hamnat fel. Slöseri på både tålamod och stift.

Igår, när alla stolar utom de två vi hade på vinden var omgjorda, kände jag att det var som om en tyngd lyfts från mig och jag var lättare. Jag var på så töntigt gott humör att jag skrattade och hade kul hela kvällen. Jag tror att det är för att jag äntligen gjort något som stått på min ”att göra”-lista och berget nu krympt. Kanske kommer vi lämna i stolarna någon dag, men de kan ju se fina ut tills dess.

Nu tänker jag viga 2019 till det året jag inte skjuter saker framför mig, året då jag tar tag i saker och får dem gjorda. Om varje sak som inte är gjord kommer lätta mig lika mycket som stolarna kommer jag flyga in in 2020.

Men nu har jag inte tid att hänga här, jag har ju fyra manus att avsluta.

Höstlov och NaNoWriMo

Veckan som gått har jag varit helt ledig och tänkte att jag skulle få så mycket gjort. Först skulle jag rensa alla skåp i köket och få ordning på gästrummet. Jag hade även tänkt att vi skulle hinna rensa lite på vinden. På de sena eftermiddagarna tänkte jag börja med att planera NaNoWriMo och efter den 1:a tänkte jag hinna skriva två timmar om dagen. Utöver det tänkte jag hinna umgås med min familj och liksom ha det riktigt trevligt, kanske åka iväg någonstans över en dag, under veckan.

Problemet var bara att min man var också ledig, tillika min motivationsförmåga.

Vi har faktiskt hunnit rensa och gå igenom det mesta i köket, men gästrummet och vinden kan man ju bara drömma om. Jag hann hjälpligt få till någon slags planering inför NaNoWriMo men ingen som helst efterforskning så det måste jag göra hela tiden medan jag skriver. När jag gör efterforskningar innebär det att jag måste gå ut på nätet och när jag går ut på nätet kommer den där fula kompisen prokrastineraren som ser allt annat jag kan göra på nätet när jag ändå är där.  Dessutom har jag en man som gärna kommer och vill prata lite extra med mig när jag ser riktigt upptagen ut. Så det har inte blivit många ord skrivna den här veckan och i morgon börjar vikariatet igen.

Men, vi hann ju in alla fall på ordning på paketadventskalendern vi inte ens visste vi skulle ha i år, och det var ju en satans röta!

Det jag skriver på i år är min alternativa nutidshistoria där kvinnor och män lever segregerat, kvinnan och homosexualitet är normen. Det är mitt i männens frihetsrörelse där den första mannen ska börja gå högre studier, vilket så klart motarbetas av många kvinnor som inte tycker de har där att göra. I historien får man följa en kvinna som hamnar mitt i demonstrationerna och kampen, oviss om vad hon själv ska tycka.

Du kan finna mig på NaNoWriMo under namnet ThePerny.

Inredningsarkitekt skulle kanske vara något för mig

För tre-fyra år sedan byggde vi om köket så att det ligger placerat där dotterns rum var. Dottern flyttade då in i vårt gamla kök. Rummet är knasigt utformat, som ett L, och därför ganska svårt att planera. Hon fick nytt golv, vi målade väggarna och så fick hon en fondvägg längst in i L:ets böj. Nu, när hon blivit tonåring, har hon börjat bli lite missnöjd med rummet, och vi också. Hon var missnöjd eftersom det var lyhört och vi var missnöjda eftersom hon inte kunde hålla ordning på sina pinaler.

Då hade hon en ganska robust och stor bäddsoffa som man kan dra ut och bädda dubbel om man vill. Hon hade även en jättesöt garderob som gick i samma stil som sängen men som kanske inte rymde riktigt så mycket kläder. Från början hade hon en liten söt skänk som skrivbord och längst in i rummet hade hon ett hyllsystem med en teve ovanpå. Vid teven hade hon dvd:spelare och tevespel.

Under de tre åren har behoven hos den lilla tjejen, som nu är tonåring, skiftat en aning. Skänken byttes mot ett skrivbord som tog upp ganska mycket plats i rummet och gjorde att det knappt gick att komma förbi mellan sängen och skrivbordet. Kläderna fick inte plats i garderoben och började krypa ut i högar överallt i rummet. Saker som inte hade någon vettig plats placerades framför hyllsystemet och två extra hyllor, som skulle vara vid väggen, tog plats framför det gamla hyllsystemet och kaoset var ett faktum. När hon skulle städa var det panik, det gick inte, det var ett femtonspel med saker och förtvivlan var det enda som städstunderna resulterade i. Hon ville ha större garderob, hon ville ha en bredare säng men som ändå inte tog så mycket plats och hon ville ha ett skrivbord hon kunde sitt vid och både jobba med dator och måla. Framförallt ville hon ljudisolera rummet för hon tyckte att det lät allt för mycket in till köket.

Nu har hon varit på kollo i två veckor. Jag och maken har tillsammans med en vän använt dessa två veckor till att göra om hennes rum så att hon ska kunna bo och få plats som den tonåring hon är.

Vi planerade lite innan hon åkte och sängen fick flytta in runt hörnet på L:et. Eftersom det är väggen in till köket var vi tvungna att ljudisolera och då fick vi bygga över den gamla väggen. Hon valde en tegeltapet och sa att hon ville ha en plattform 9 3/4-skylt på väggen. Jag gick väl lite längre i det önskemålet och det slutade så här:

Längst till vänster är så som det var tidigare när det var nyrenoverat för tre år sedan. Längst till höger är bild på sänggaveln nattduksbordet och laddningshyllan.

Sängen har maken byggt själv och vi har fått klippa till madrasserna så att de passar in i specialmåtten. Som sänggavlar hittade maken en skafferidörr i fyndhörnan på ikea som hade en snygg fasning som passar bra i hörnet. Det som blev över när han sågade den passade precis som nattduksbord vid sängen. Ovanför nattduksbordet satte jag en liten bit av en tavelhylla som laddstation.

Hon ville ha ett rejält garderobssystem så att hon fick plats med allt junk. Det fick bli Pax från Ikea. Hon ville ha skjutdörrar där hon kunde ha spegel men när vi räknade på det så blev det för dyrt. Hon fick därför draperi istället och det är hon nöjd med. Nu har hon plats för skolarbete, datasaker, konstnärsprylar och kläder. Hon har en hylla för smink och annat småbjäfs. Hon fick även en lite krok att hänga sin nyckel på så att hon alltid vet var den finns och utrymmet mellan garderoben och väggen blev perfekt för alla väskor.

Det gamla är till vänster det nya till höger. Underst är bilder på nyckelhängaren, sminkhyllan och väskväggen.

Hyllan som stått gömd bakom allt i den gamla möbleringen finns kvar, men står nu där garderoben var förut. Hon fick behålla några av de gamla hyllorna som jag slet med att göra snygga vid förra renoveringen, eftersom hon inte hade plats för böcker annars.

Till vänster är den gamla möbleringen innan alla kläder sprängde garderoben inifrån.

Skrivbordet är samma som tidigare men flyttat så det står rakt in i rummet. Maken har tagit bort alla ben så att det inte ska finnas några saker som kan vara i vägen vid städning. Det är är ett rum som man kan ha städning för dummies nu, det går inte att komma undan. Om hon inte hade några förutsättningar att hålla ordning innan har hon alla förutsättningar idag.
Teven är riktbar så hon kan rikta den mot sängen och glo på netflix eller dvd och så kan hon rikta den ut mot golvet och köra just dance eller andra hopp och studs-spel.

Längst till vänster är precis efter renoveringen i förra vändan, mitten nu och till höger längst upp är tevehörnan och nederst är det benlösa bordet.

För att slippa hitta fastspikade planscher i rummet framöver så har jag satt upp tavelhyllor för foton och konst.

Och så avslutar vi med en bild på de sansade och charmerande hantverkarna.