Gainea av Aengeln Englund

Jag skriver om genus och stereotyper i böcker och ger ingen bedömning om boken är bra eller dålig. Istället går jag in för att se över representationen av kvinnor och män och leta efter stereotyper. Jag försöker lyfta fram det positiva och sätta fingret på svagheterna. Framförallt presenterar jag böcker på det här sättet istället för att skriva om jag tycker en bok är bra eller inte, eftersom det är en alltför subjektiv bedömning. I mina presentationer kommer jag att visa upp statistik, men mitt resonemang kring statistiken kan vara öppen för diskussion.
Det här handlar inte specifikt om boken i sig utan om ett större projekt där jag vill jämföra olika böcker inom modern fantastik med varandra för att se om fantastik rent generellt har en skev genusrepresentation. Därför kommer jag att presentera den jämförande studien när jag fått ihop tio böcker i en viss genre: svensk urban fantasy, svensk high fantasy, svensk sci-fi, svensk barn/ungdomsfantastik och samma genrer för stora utländska författare. 

Gainea handlar om hur en värld föds ur en harmonisk dröm. En gudinna skapar sig själv, världen och sju odödliga Furim som skall hjälpa henne att införliva den harmoniska drömmen till Ghulim, världens människor, som hon skapar efter Furim. Hon skapar även djur och växter. Furim har i uppgift att förmedla drömmen till Ghulim och hjälpa dem att leva efter den. Gudinnan, Un, överlåter inte själva fortplantningen till växterna, djuren eller människorna utan behåller den makten själv.  Varje gång någon dör kommer själen, eller imatan som det heter i boken, tillbaka till Un. Med den kommer alla minnen och känslor. Det blir ett kretslopp där människornas liv och känslor påverkar Un när de kommer till henne och hon skapas på det sättet av Ghulim. Imatan återanvänds vid skapandet av nästa Ghulim eller växt eller troll för att sedan återvända igen och igen.

antal furimEn första koppling jag gjorde när jag läste boken var antalet Furim och att deras uppgift är att förmedla gudinnans vilja till Ghulim. Enligt den ortodoxa kristenheten erkänns sju ärkeänglar som har till uppgift att förmedla information från Gud till människorna. Skillnaden är dock att i kristendomen beskrivs de flesta änglarna som män medan de i Gainea är flest kvinnor. Den närmsta, eller första, Furim är en kvinna och guden är en kvinna. Det gör grunden av själva religionen feminin istället för den maskulina kristendom som vårt samhälle vilar på. Det gör hela historien extra intressant och svår. Vi lever alla blinda för strukturer i vår egen värld som bygger på inlärda värderingar sedan långt tillbaka, vilket framförallt bygger på religion.
Det är en gudinna, fyra kvinnliga Furim och tre manliga.
Personlighetsdrag som beskriver de kvinnliga Furim: lojal, diplomatisk, pacifist, blyg, nervös, lugnande.
Personlighetsdrag som beskriver de manliga Furim: självsäker, positiv till våld, anser sig ha rätt att bestämma över arters vara eller icke vara och charmiga.
Hos de fyra kvinnliga Furim är det en som vill använda våld medan resten är pacifister och bland de tre manliga Furim är det en som är emot våld medan resten är för.

Ghulim

När det gäller Ghulims, de som representerar de mänskliga, är det ett ganska stor överslag på presenterade män och det är en tydlig maktstruktur i samhället som inte går hand i hand med en feminin religion. Av de sju manliga Ghulims som finns presenterade har de ämbeten som präster, domare (representeras dock av samma man), militärer och stadsledare. En av de manliga är presenterad som älskare till en Furim och verkar inte ha någon större ledande roll. Ingen av kvinnorna har dock någon ledarroll utan presenteras som sörjande, offer och tjänare.
Det är något som jag finner aningens osannolikt, att ett samhälle uppbyggt på en religion med en kvinnlig gudinna, skulle ha ett samhälle med män i maktposition, precis som vi har. En präst och domare borde sannolikt vara kvinnor eftersom de arbetar med att förmedla en kvinnas ord och lag. Om de flesta samhällen som är aktuella i dag är uppbyggda på en religiös grund, byggd på en manlig gud, och att det på grund av detta varit svårt för kvinnor att få maktpositioner, borde då inte samma sak ske här, fast tvärtom? Därför ser det ut som om värderingar från vår värld styr maktstrukturerna hos Ghulim i Gainea, vilket är en stor risk eftersom författaren lever i vår värld med våra värderingar och strukturer. Men det är ändå något som är viktigt att se över när man skriver en bok för att inte upprätthålla könsroller och maktstruktur från vår värld utan att ifrågasätta.

gainea dialogNär jag går igenom dialogerna räknar jag dem till antal och hur många sidor de utgör. Jag noterar dessutom om det är män eller kvinnor som talar och vem som är den drivande i själva samtalet. Frågan om den drivande i samtalet är en värderingsfråga från min sida och något som absolut är diskutabelt eftersom olika läsare kan se olika saker. I det här fallet var det 132 sidor av 282 som var dialog (jag har då inte räknat med när enstaka karaktärer säger en sak utan det skall vara ett längre samtal med minst två till tre dialogskiften. Av de 31 dialogerna var det 10 som var mellan endast kvinnor och 1-2 som var mellan endast män. Boken är skriven i tredje person men huvudpersonerna är gudinnan och hennes förste Furim. Därför är det svårt att hitta några dialoger där inte någon av dem är med. Däremot har jag räknat med en dialog där den förste Furim mest avlyssnar ett samtal mellan hennes älskare och en av hans bästa vänner, hon lägger sig i samtalet först mot slutet.
Resultatet för hur många kvinnor respektive män som var drivande i de övriga samtalen var kvinnor drivande vid tio tillfällen och män vid sexton tillfällen.

Idén i sig är mycket spännande och att skapa en hel värld utifrån en kvinnas dröm är intressant. Det är kul att en hel värld bygger på en religion med en kvinnlig gudinna. Synd bara att allt för mycket strukturer och maktförhållanden bygger på den värd vi lever i. Det hade gått att gå hela vägen och vända på flera av maktförhållandena i världen för att komma ifrån det. Könsbyte på några av makthavarna och då framförallt präster, domare och stadsledare. Det är rimligt att de i en värld som denna skulle vara kvinnor.
I armén är det både kvinnor och män med. Det yttras på ett sätt så att det verkar som om det är utan några fördomar men ändå är det oftast männen som ger orderna eller som har en ledande roll.
Det är en tydlig hierarki inom Furim där In är den förste och den som har mest makt. Det är intressant att se hur hennes ord blir lag och att även de manliga Furim böjer sig för henne (oftast), ändå är det, efter att hon sagt sitt, de manliga Furim som oftast ger de order hon bestämt.
En kvinnlig egoistisk gudinna som vill uppnå ”instant pleasure” tycker jag är en intressant grund, vilket resulterar i utnyttjande och objektifiering av män (eller en man i en scen som jag kan tänka mig representerar ett beteende och därför kan man låta honom stå för flera).
Ingen av Ghulim kan göra barn, ändå är de uppdelade i män och kvinnor som drivs av erotik och åtrå på ett mycket heteronormativt sätt (förutom när det gäller Un, men hon är en gudinna). Det första dödsfallet som sker beror på just detta, då en man dör när han skall visa sin styrka för kvinnan. Hon dör sedan genom sorgen. Alltså utmålas han som stark och modig medan hon framställs som skör och beroende. Detsamma märks tydligt hos Furim då de manliga Furim hälsar de kvinnliga med komplimanger om utseende.
Uttryck som ”Lugna ner er, flickor” borde vara helt obegripligt i den här världen eftersom det inte finns barn. De föds som vuxna och dör som vuxna, de är varken barn eller gamlingar. Uttrycket är ett sätt att omyndigförklara en kvinna och reducera henne till ett barn, att helt enkelt nedvärdera henne. Eftersom det inte finns barn borde detta bli helt tandlöst. Ändå används det.

Många av de saker jag tagit upp här såg jag inte vid första läsningen eftersom de oftast ligger i bakgrunden, gömda under våra egna värderingar och det krävs ofta två genomläsningar och fyra genomgångar för att kunna räkna, jämföra och ställa olika saker mot varandra för att hitta mönster. Som jag tog upp i början ställer en bok med den här formen av världsändringar många fler krav på författaren att se strukturer och könsroller för vad de är och var de kommer ifrån. Det är även väldigt lärorikt att analysera just en sådan bok och jag är bara en läsare som absolut kan ha missat eller misstolkat. Därför är jag, som sagt, öppen för diskussion, bara diskussionen hålls med respekt för alla inblandade. Kränkande kommentarer, personliga påhopp eller hot kommer genast att tas bort.